Läsarfråga – hur funkar SPF?

Hej!!! Kan en få önska en sak? Om du har tid o lust och så? En liten förklaring av SPF, du är ju som sagt vår generations Agnes Wold, och jag förstår mig inte riktigt på det där, med skalan? Och det? Om du orkar som sagt, no pressure!! Ha det verkligen jättebäst Karin, åååh du är så himla bra! Pussssss

Oskar

Först vill jag tacka för den exakt finaste komplimangen någonsin. Verkligen alltså ÅH din jävla smickrare där!!!! Sedan för det andra älskar jag att prata om SPF och varför ungefär alla borde använda det ungefär exakt jämt, så denna fråga är ju ca perfekt.

Dock kommer jag be om ursäkt i förväg då detta INTE blir en liten förklaring. Snarare bautastort, 15hp, se till att ni inte får blodsockerfall halvvägs igenom, be en kompis som är sjuksköterska att sätta dropp på dig osv. Samt SKOJA men tänker jag försöker förklara så grundligt som möjligt så alla kan få möjligheten att bli SPF-experter! Hurra!

Tänker jag börjar med lite grundläggande fakta, back to basics så man inte råkar missa något.

Elektromagnetisk strålning

Superbasic: vad som vi räknar som “ljus” är elektromagnetisk strålning som kan ha olika våglängder: ju större våglängd desto mindre energi och tvärt om. Vad som brukar benämnas som synligt ljus har en våglängd på mellan ca 380-780 nanometer [nm] och är alltså samma skit som både röntgenstrålning och radiovågor, bara väldigt olika våglängder och frekvens på strålningen. Varsågod för grundkurs i fysik!

Dock är det så att ju kortare våglängd strålning har, desto mer energi har den – och desto mer skada kan den potentiellt orsaka. Exempelvis är det en aning farligare att sätta sig och ta lite softa röntgen-selfies än att lyssna på radio, just för att röntgenstrålning innehåller mer energi än radiovågor. Och tur är väl det för annars hade alla P3-lyssnare varit stendöda vid det här laget. Mer energi gör att strålningen kan gå igenom mer material, vilket också är varför det kan göra mer skada.

Typisk sak som inte kan hända med strålning som har låg frekvens och lång våglängd.

UV-strålning

Något som ofta står på solkräm är förkortningarna UVA och UVB, del-spektrum som hamnar under spektrat ultraviolett-strålning (aka UV), som ni kan se ovan hamnar den mellan röntgenstrålning (dåligt) och synligt ljus (mindre dåligt) och den är så energirik att den kan ställa till med allsköns fanskap.

UVC är det UV-spektrum som har högst energi, men filtreras bort av ozonlagret och tur är väl det då UVC är skadligt som fan!

UVB kan man komma ihåg som UV-Burning då den främst absorberas av överhuden där den kan orsaka brännskada.

UVA kan man minnas som UV-Ageing då den når djupare ned i huden. Där bryter den ned kollagen och elastin, det vill säga det som ger huden fasthet, vilket också är skälet till att solen står för ca 80% av allt åldrande av huden.

Här kan ni se vad UVA-strålning gör med huden. Vanligt fönsterglas filtrerar bort nästan all UVB men släpper in en majoritet av UVA, vilket syns på denna lastbilschaufför som fått halva sitt ansikte exponerat för UVA under många och långa tidsperioder. Bildkälla och mer info HÄR.

Både UVA och UVB är skadliga för huden. Dock skadar UVB mer direkt genom att skada DNA, medan UVA främst skadar genom att det bildar fria radikaler i huden som kan leda till vidare skada. UVA hämmar även immunförsvaret, vilket är varför herp-baes like me kan få munsår av första vårsolen.

Så när ni har läst såhär långt kanske ni tänker att FUCK IT WE’RE DOOMED solen har redan fuckat mig!!! Men tack och lov är människan skapt för att överleva! Huden har nämligen inbyggt försvar mot strålning. MELANIN TO THE RESCUE!!

Melanin

Överhuden har pigment som heter melanin som skyddar oss mot UV-strålning. Melaninet absorberar strålningen så att den INTE kan fucka upp ditt DNA och ge dig cancer och en kropp full av fria radikaler. Ju mer melanin man har desto mörkare är ens hud, och desto mer inbyggt skydd har man mot solen. Är man däremot, likt mig, blek som ett lakan har huden betydligt mindre melanin i sig, vilket också är anledningen till att blekare personer bränner sig lättare.

Solbränna vs solskada

Jag tycker personligen att ordet solbränna är missvisande då det innefattar både hud som blir brunare och hud som blir röd, därför kommer jag kalla hud som blivit brunare för solbränna och hud som blivit röd för solskada. Varför? Jo för att det är SKILLNAD BITCHIZ!

Solbränna är när huden känner av en ökad mängd strålning och bildar mer melanin efter förmåga, för att ge huden mer skydd mot strålningen. Om man däremot utsätter huden för mer strålning än vad ens melanin kan absorbera så får man solskadad hud.

Solskadad hud är första gradens brännskada och är inget jag tycker man ska skämta om. Huden blir röd eftersom den blir inflammerad och kroppen signalerar celldöd, vilket gör att solskadad hud ofta fjällar. Kroppen vill bli av med dessa celler för att de är skadade. NO JOKE PPL! Kroppen vräker dina celler för att de är stökiga assholes som kan förstöra hela jävla bygget!!!

Här är en bild på när yours truly överskattade sina förmågor och spenderade 1h utan solkräm i den spanska solen. Inget kul alls, men även en nitisk SPF-brukare kan fela!

Nu när jag har givit en grundläggande kurs i biologi och fysik så kan vi väl också gå in på vad fan SPF är eftersom det är vad frågan handlade om!!

Solskydd

Ifall man inte av naturen blivit begåvad med gorgeous melanin och därför bränner sig av att  typ…. Dra upp rullgardinen på morgonen så kan man skydda sig mot solen på andra sätt. Bland annat kan man smörja in sig med medel som skyddar mot UV-strålning, dessa kallas för SOLSKYDD!! Dessa brukar delas in i fysikaliska och kemiska solskydd.

Fysikaliskt solskydd är ett samlingsnamn för de ämnen som skyddar mot UV-strålning genom att reflektera bort strålningen (egentligen är det en gnutta mer komplicerat än så, men för enkelhetens skull säger vi så!). Till dessa räknas zinkoxid och titanoxid, eftersom dessa även reflekterar synligt ljus kan de ge en vit/dammig nyans till huden.

Kemiskt solskydd är ett samlingsnamn för större molekyler som ex homosalate, avobenzone mfl. De absorberar skadlig UV-strålning och omvandlar den till mindre skadlig strålning i form av värme.

Bild tagen med synligt ljus till vänster, och en bild tagen med osynligt UV-ljus till höger. Den halvan som ser svart ut eftersom UV-strålningen absorberas av partiklarna i solkrämen. På halvan utan solkräm ser man den fläckvisa pigmentering som finns i huden som beror på solskador.

Solskyddsfaktor / Sun Protection Factor / SPF

Solskydd mäts i en skala som kort brukar kallas för SPF. Denna skala är på många sätt åt helvete, eftersom den i mångt och mycket är missvisande för gemene människa. Låt mig förklara varför!

SPF-skalan mäter andelen UVB-strålning som når huden. SPF10 innebär att 1/10 av den brännande strålningen når huden. Detta eftersom skalan utvecklades i försök att mäta hur lång tid det tar för en att bränna sig med respektive utan solkräm. I praktiken innebär detta att om du bränner dig efter 15 minuter utan solskydd, så gör SPF10 att du klarar dig en 10-faktor längre. Dvs 15 min x 10-faktor = 150 min. Dvs du kan istället för 15 min spendera 150 min i solen utan att bränna dig.

ÄR NI FÖRVIRRADE CUZ I SURE AS HELL AM!!

Det blir också knas eftersom skalan inte är linjär utan logaritmisk. Jag tänker för alla er matte-hatares skull inte gå in för mycket på vad detta innebär, annat än att SPF30 inte innebär dubbelt så mycket skydd som SPF15.

Istället är det bara 8% mer skydd i SPF50 kontra SPF10. Detta blir problematiskt eftersom det ger en falsk trygghet med att använda hög solskyddsfaktor, i tron om att man får markant högre skydd mot att bränna sig. That’s not the case!!!

Vad som däremot spelar roll är hur mycket kräm du applicerar, många applicerar tyvärr alldeles för lite vilket innebär att man inte får det skydd som är angivet. Det rekommenderas att du har mellan 0,25-0,5 tsk solkräm till ansiktet och 0,3-0,5 dl till kroppen. Detta kanske är svårt att genomföra om man inte vill stå med decilitermått på stranden, men försök tänka att more is more. Dessutom är det viktigt att applicera på nytt ungefär varannan timme. Detta eftersom bad, svett, kläder med mera skaver eller tvättar bort ditt skydd. Så på med nytt! Marinera dig! Visa solen who’s the goddamn BOSS.

Mer knas: SPF-skalan utvecklades på den tiden då man trodde att det bara var UVB som var farligt, därför mäter solkräm inte hur mycket UVA den skyddar emot. Däremot finns EU märkningen ovan med en ring det står UVA i. Detta innebär att solkrämen skyddar mot UVA motsvarande minst 1/3 av solskyddsfaktorn. I krämer från USA kan du leta efter “broad spectrum”, vilket innebär att den skyddar mot ett större spektrum av strålning än bara UVB. Helt enkelt, att bära hög SPF gör större skillnad på hur mycket skydd det ger mot långtidsverkande UVA än vad det gör att skydda mot att bränna huden.

Avslutningsvis: time to bust några myter rörande solskydd!

*innanför varje folihatt finns en godisbit*

MYT – det är molnigt ute så jag behöver inte smörja mig!
DU KAN INTE SE UV-STRÅLNING! Du kan alltså inte se ifall det är hög mängd UV-strålning ute ifall du inte är en fågel, fjäril eller har crazy robotögon (om du har crazy robotögon: hook a sister up!!). Vad du däremot kan göra är att kolla upp UV-index hos SMHI eller längst ned i apples väderapp. Lågt UV-index innebär att även väldigt ljusa klarar att vara ute i solen en längre tid, högt UV-index innebär att de allra flesta behöver skydda sig ordentligt eller helst hålla sig undan från solen.

MYT – solkräm är farligt då det är fyllt av massa kemikalier!
Solkräm är inte skadligt för dig så länge du inte äter det. Vidare läsning HÄR.

Så gör inte detta med din solkräm bara så är det lugnt.

MYT – svarta personer behöver inte använda solskydd!
Melanin skyddar visserligen mot strålning, ger  mindre risk för att bränna sig i solen och minskad förekomst av hudcancer. Dock skyddar inte melanin från alla våglängder av strålning och är därför inte ett 100% skydd mot solen. Alla kan gynnas av solskydd – oavsett hudfärg!

MYT – jag kan lika gärna göra min egna naturliga solkräm av kokosolja/morotsfröolja/hallonfröolja!
Om du vill knapersteka dig själv – kör i vind! Om du vill skydda dig mot sol – smörj in dig med solkräm MÄNNSCHA!! Växtextrakt kan hjälpa till i solkrämer genom att tillföra antioxidanter och liknande, och hallonfröolja är faktiskt testat att ha solskyddande egenskaper. DET ÄR DOCK INTE SAMMA SAK SOM ATT DET ÄR ETT FUNGERANDE SOLSKYDD! Solkräm som säljs inom EU räknas som en kosmetisk produkt och är därför testad och kontrollerad att den faktiskt funkar. Vad du gör hemma i eget triangakök/häxkittel/methlabb finns det dock inga regleringar kring. Därför kan man inte garantera att det funkar som det ska, eller att det funkar över huvud taget. Eller ifall du har ingredienser som bryts ned i solljus. Eller ifall du har ingredienser som blir skadliga ifall de utsätts för solljus… Om du nu fortfarande inte känner att du köper allt jag säger och du känner att “det är nog ändå en konspiration och kemiska solskydd är farligt” så kan jag inte göra något annat än att säga: GÖR INTE DIN EGEN SOLKRÄM! Köp någon ekologisk organic vegan gluten free solkräm isåfall! Dessa testas också så de kommer skydda dig, spara DIY-andan till att fläta ett vänskapsarmband åt moder jord istället. FÖRLÅT men snälla använd bara en riktig solkräm. PLZ.

MYT – jag använder SPF och kan därför vara i solen hur länge som helst!
Att bära solkräm är ingen livsföräkring. Det spelar ingen roll hur mycket SPF du bär i rätt faktor och rätt mängd ifall du fortfarande är ute tills du bränner dig. Undvik direkt sol mellan kl.11-15, sätt dig i skuggan ibland, ha på dig hatt och täckande kläder ifall du vet att du riskerar att bränna dig i solen. SPF är ingen garanti mot cancer. Kolla upp födelsemärken. Var rädd om dig. Kom ihåg att Rom byggdes inte på en dag och det gör inte hudcancer heller. Det vara värt att tänka på att även ifall svensk sommar inte alltid imponerar vädermässigt, så hinner man under en livstid spendera en hel del timmar i solen. Så se till att göra det bästa av saken! Stay safe!

Better safe than sorry och:

 

Ifall ni FORTFARANDE inte känner er övertygade, eller inte vill läsa boken utan bara kolla filmen: kolla detta klippet!

Hoppas jag gjort er lite klokare och att ni lärt er något nytt! Har länkat FRISKT löpande igenom texten så att ni pluggisar kan få läsa mer, samt att vi förhoppningsvis slipper hela HARDUKÄLLAPÅDET. Undrar ni något om detta, eller något annat: fråga vidare! Så kanske ni får ÄNNU ett 2k tecken långt inlägg LOL!!!

 

PS om ni solar solarium kommer satan och tar er, plus att jag kommer binda fast er och visa förklaringar av Grahams nummer tills ni ber om nåd!!! DS 

Loading Likes...

22 Replies to “Läsarfråga – hur funkar SPF?”

  1. I FUCKING LOVE YOU

  2. What Sandra said!

  3. Hail!! Fick dock panik nu pga slarvat den senaste molniga Gbg-tiden.

  4. Vilken jävla diamant du är!

  5. Felicia de Mander says: Svara

    Meeeeeen om SPF-produkter alltid bara är ett enda stort oljehelvete som är kladdigt och luktar apa?! Tipsa gärna om åtminstone ansikts-SPF som inte kladdar 🙂 (tänker att klibb på benen kan man väl tåla om man tvunget ska trycka på stranden typ, men ansiktet exponeras la för solen varje sommardag ever). Och om man använder hudsmink så kanske det är 100% bättre att köpa med inbyggt SPF istället för att ha en separat o gegga på?

    1. prettyscientific says: Svara

      Kommer skriva om solskydd för ansiktet framöver! Det är så olika hur SPF för ansiktet presterar på olika människor, men jag gillar starkt evys mousse! Skulle nog säga att det är bättre att ha SPF under smink, då den SPF som finns angivet i smink räknar på att man applicerar betydligt mycket mer än vad de flesta gör!

  6. Asså Karin. Älskar detta!!

    Ytterligare ett argument för att det är skitviktigt för våra melanin blessed syskon att använda SPF är att hudläkare tyvärr är dåliga på att identifiera hudcancer hos de med mörkare hudton och det ofta upptäcks alldeles för sent pga att alla lär sig identifiera det på vit hud because medicine is racist. 🙃🙃🙃
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/19380664/
    https://www.washingtonpost.com/amphtml/national/health-science/many-blacks-are-unaware-of-a-skin-cancerthat-primarily-affects-dark-skinned-people/2014/08/04/14164ada-e68a-11e3-afc6-a1dd9407abcf_story.html

    1. prettyscientific says: Svara

      Det är ju bortom alla rimliga gränser för hur jävla kasst ett system får vara???? AAAAH blir så arg på världen!

    2. Högre incidens och prevalens av hudcancer hos ljushyade gör det såklart m-y-c-k-e-t lättare för läkare att identifiera hudcancer på just ljushyade. För att man helt enkelt möter det oftare. Du blir bra på det du ofta tränar på, heter det ju. Om man dessutom kopplar det till dessa generella faktorer för alla typer av hudcancer:
      1. Det fysiskt är mycket lättare att identifiera något som möjligen är patogent på en ljushyad än en mörkhyad.
      2. En ljushyad är mer benägen att kolla upp en hudförändring tidigare än en mörkhyad. En mörkhyad söker också generellt hjälp senare än en ljushyad.
      3. Befolkningen, och främst mörkhyade, har fortfarande en bristande kunskap om hudcancer och detektion/prevention.

      Den cancerform som mörkhyade har lättare att utveckla, ALM, har dessutom följande faktorer som bidrar till problemet:
      1. Det står enbart för ca 5% av alla cancerfall = svårt att se mycket av detta under sin karriär. Speciellt hos primärvården.
      2. Pga ovanstående anledning samt att ALM är den mest aggressiva cancerformen så är det ofta/alltid svinduktiga högspecialiserade läkare som är nischade på tex ALM som behandlar patienter.
      3. Cancer är en opportunistisk sjukdom i sig. Men just ALM är liksom höjden av det. Ofta upptäcks det inte förrän det är för sent. Dvs ALM är svårt att upptäcka för alla. Inte för att patienter eller läkare nödvändigtvis inte har koll. Utan för att sjukdomen helt enkelt först härjar omkring utan att visa symptom.
      4. Tillägg till nr. 3: även när ALM väl börjar visa sig så är det på fotsular, händer, under naglar och ev. i mukösa membran. Dessutom i form av tex något som ser ut som ett blåmärke, en mörkare rand eller en vårta = patienter upptäcker inte detta/inser inte faran och söker senare än vad som hade varit optimalt samt att symptom ofta är diffusa och enkelt kan misstas för något annat.
      5. Tillägg till nr. 5. Inom sjukvården så är första tillämpningsmetoden alltid enligt Ockhams razor. Att den mest förklarliga anledningen även är den mest troliga anledningen. Detta innebär att sjukvården är sjukt duktiga på att upptäcka och behandla sådant som är vanligare och att det ibland/ofta tar tid att upptäcka sådant som är ovanligt/sällsynt.
      6. Ovanliga/sällsynta sjukdomar har även ett till problem i att de är just sällsynta = svårt att utföra bra studier, generera tydliga forskningsresultat och konkret statistik.

      Och till sist. Som läkarstudent och förhoppningsvis framtida läkare så är jag, samt alla inom sjukvården som iaf jag har att göra med, först i kön på att vilja att alla läkare har möjlighet att möta alla typer av patienter med alla typer av sjukdomar. Det är helt enkelt ett av livets faktum att vi inte kan det. Vi möter det vi möter och lär oss från det bäst vi kan. Dvs vi blir duktigare på det vi ofta ser. Ingenting vi kan göra åt det. Det gäller inte bara ALM utan prick alla sjukdomar som är sällsynta, inom prick alla fält, och gäller prick alla läkare. Här är ett annat av livets faktum: Människor är olika. Och pga detta så manifesteras alla sjukdomar olika på alla människor. En sjukdom kan ha en sjukdomsbild på en person och en h-e-l-t annan sjukdomsbild på andra. Varken sjukvården eller sjukvårdspersonal är fullständiga. Men fan vi gör det bästa vi kan med det material och den informationen vi har.

      Jag spenderar alla mina dagar på Karolinska Institutet eller Karolinska Sjukhuset och kommer antagligen att spendera resten av mitt liv på sjukhus. Och jag sitter på första parkett i att se hur människor sliter för att bli duktigare, diagnosera tidigare, behandla bättre, bistå mer och hur samma människor sitter och gråter i personalrum, kontor, vänterum eller i ett förråd oavsett om det är en timme efter att passet börjat på en vårdcentral eller 24 timmar senare på akuten, oavsett om det är äldre läkare med en 40-årig karriär bakom sig eller läkarstudenter. Hur yrket sliter ut en mentalt för att man hanterar sjuka människor, som ofta även dör. Fan vad värdelöst det då känns att jag kommer att plugga livet ur mig i 12 år till och egentligen för alltid när människor ringaktar sjukvården, påstår att den är rasistisk eller att de som utför den är okunniga och obildade. Mina föräldrar har varit läkare i över 30 år och dag ut, dag in, kommer de hem långt efter att de egentligen har slutat, diskuterar patientfall över frukost, middag, under semestern, framför en film, när vi är bortbjudna och tröstar varandra när de känner att de misslyckats, när någon dött eller när någon varit besviken över sjukvården.

      Jag ser det här mer och mer. I din kommentar, i beauty & bullshit på facebook och hur tydligen alla verkar vara besvikna på läkare, i samhället överlag. Hur människor, och främst yngre generationer, börjar ta saker för givet och därmed även tycka att sjukvården ska uppnå ens egna, ofta orimliga, ideal. Och vi försöker faktiskt. Att uppnå de idealen. Men det tar tid, resurser och mannkraft och det borde människor ändå försöka ha förståelse för. Sjukvården, som den ser ut idag, såg inte ut så för ens 20 år sedan. Min mamma behandlar patienter med läkemedel som inte fanns för 10 år sedan. Till följd av detta så överlever nu hennes patienter och lever till hög ålder, men för 10 år sedan, alltså tidigt 2000-tal, så gjorde de inte det.

      Nu blev det långt. Och är ändå inte ens en bråkdel om vad man skulle kunna skriva om hudcancer eller sjukvård. Så jag slutar här.

      PS. ALM beror inte på solexponering utan troligtvis främst pga genetik och mutationer som inte är kopplade till solexponering. Använd solskydd, det är viktigt. Men det finns ingen koppling mellan sol och ALM och ingen koppling mellan solskydd och prevention av ALM.
      PS2. I allt jag har skrivit har jag använt Läkarprogrammet och dess kurslitteratur samt kliniska läkare (tex dermatologer) som källor.
      PS3. Mest besviken över din kommentar torde dock en kollega till mina föräldrar vara. Dermatolog, mörkhyad och har haft ALM i sin familj. Tycker fortfarande att det är förjävligt svårt att diagnosera och diagnosera tidigt.

  7. Jag har alltid undrat vad som händer med solskyddets effekt om man lägger på massa smink ovanpå?? Kan du förklara?
    Vänligen
    L

  8. Asså detta inlägg: så så bra! Tack! (Plus A+ användning av gifs!)

    1. prettyscientific says: Svara

      tackar så mycket! kände att det behövdes mer gifar än vanligt pga långt och tungt ämne, plus gifar liksom.

  9. WOW! *skriver ut och ger till alla jag känner*

    1. prettyscientific says: Svara

      Får sammanfatta PDF för lättare spridning!

  10. Du är en sån jävla hjälte, ska skriva ut den här o posta till mina foliehattar till släktingar som ett passive aggressive nyhetsblad.

    1. prettyscientific says: Svara

      Be the Bill Nye you want to see in the world! samt tack såklart, att få användas som propaganda mot foliehattarna är alltid en dröm!

  11. Lysande inlägg Karin, jag känner mig mycket upplyst! Filar på en recension av mina favoritsolskydd, ska länka till dig där:)

    1. prettyscientific says: Svara

      Tusen tack Emma vad glad jag blir, såg ditt inlägg och tackar för referensen. Mer solkräm åt folket!

  12. “Vad du gör hemma i eget triangakök/häxkittel/methlabb finns det dock inga regleringar kring”
    “Köp någon ekologisk organic vegan gluten free solkräm isåfall!”
    jag skrattade rätt gott åt detta

    Lärt mig massa nu, trots att min favvogrej i världen e oljor slår det icke solskydd. Min pojkväns polare smörjde in sig med kokosolja, somnade 1 tim i solen o vaknade med blåsor i ansiktet… :)))

    1. prettyscientific says: Svara

      FÅR FANTOMSMÄRTOR I MIN LJUSBEIGA HY AV ATT LÄSA DETTA!!!!!!!!

  13. […] Pretty Scientific (före detta Smulsex) ett jättebra inlägg om det för en tid sedan, länk här om ni är […]

Kommentera